Metod

Så prövas ett påstående

Saklig är en AI-assisterad evidensgranskning. Verktyget avgör inte vem som har rätt i politiken. Det försöker göra det tydligt vad som är kontrollerbara fakta, vad som är antaganden och prognoser, vad som är värderingar och vad som är retorik – och vilket underlag varje bedömning vilar på.

1. Klassificering före bedömning

Varje påstående sorteras först: verifierbart faktapåstående, kvantitativt påstående, historiskt påstående, juridiskt eller institutionellt påstående, orsakspåstående, jämförelse, prognos eller scenario, värdeomdöme, retorisk inramning. Ett värdeomdöme bedöms aldrig som sant eller falskt.

2. Källhierarki

  1. Originalhandlingar: lagtext, propositioner, förslag, rådata.
  2. Granskad forskning och systematiska översikter.
  3. Oberoende officiell statistik, revision och expertmyndigheter.
  4. Kvalitetsjournalistik och etablerade faktagranskare.
  5. Intresseorganisationer – med intresset redovisat.
  6. Sociala medier – endast som belägg för vad som faktiskt sagts.

Ett partis eget material kan visa vad partiet säger eller föreslår, men inte att sakuppgiften stämmer. För viktiga slutsatser eftersträvas en primärkälla plus en oberoende kontroll.

3. Symmetri utan falsk balans

Underlag söks både för och emot varje påstående. Källornas kvalitet väger tyngre än deras antal: när evidensen är entydigt asymmetrisk redovisas den så. Retorik gör inte ett sant påstående falskt, och sakligt språk gör inte ett falskt påstående sant. Motiv tillskrivs aldrig utan belägg.

4. Siffror räknas om

Viktiga tal räknas om från grunden med enhet, population, datum, baslinje, formel, antaganden och ett rimligt känslighetsintervall. Beräkningen redovisas i påståendets kort så att den kan granskas.

5. Processens stadier

Skillnaden mellan föreslaget, utrett, budgeterat, beslutat, antaget och genomfört redovisas alltid. Många missvisande påståenden uppstår just där.

6. Osäkerhet

Otillräckligt underlag betyder inte falskt. När underlaget inte räcker används utfallet "Otillräckligt underlag" eller "Ej verifierbart", och det som skulle kunna ändra bedömningen anges.

7. Modeller och granskningslogg

Påståenden extraheras med en billig modell. Därefter gör två oberoende modeller med olika roller – en sträng evidensgranskare och en välvillig uttolkare – var sin bedömning, för att minska gemensam förankring. En sista modell väger samman underlaget. Modellernas enighet är inte bevis; det citerade materialet är.

"Argumentkartan" är en granskningsbar evidens- och beslutslogg över den öppna debatten: starkaste fallet för, starkaste fallet mot och vad som vägde tyngst. Den visar inte modellernas interna resonemang.

8. Livekällor

En riktig faktagranskning kräver aktuell webbsökning med spårbara källänkar. I den publika betan avbryts körningen om livesökningen inte ger ett komplett, spårbart underlag: ingen rapport skapas och inga fler modellsteg körs. Det produceras alltså ingen "analys utan livekällor". Verktyget hittar aldrig på en URL, ett citat eller en siffra.

9. Integritet och radering

Den text eller sida du skickar in lagras privat och kopplas till en hemlig länk som bara du har. Den publiceras aldrig automatiskt. När du väljer att dela en rapport publiceras endast en redigerad version med korta nödvändiga citat – aldrig hela artikeltexten. Du kan radera en granskning från dess resultatsida, och delningslänkar kan återkallas.

Tillbaka till granskningen